2015

2015 fick stora sovsalen på övervåningen sig en uppfräschning. Timmerväggarna täcktes med tretexskivor, så som byggnadsvårdaren som gav oss denna rekommendation i samband med besiktningen av stället föreslog, vilka sedan tapetserades med stensötatapet. Nu känns rummet mycket mer ombonat och barnen sover gott härinne.

detaljbild

rummet

Även lilla sovrummet fick sig en ny tapet. Har ingen bild på rummet och inte heller bilden jag publicerar stämmer överens eftersom den klövertapet jag tapetserat med var en retrotapet med en grönare botten:   

får återkomma med fler bilder

2014

från köksfönstret

från salen

 

denna pjäs vill ha lite färg!

ett nymålat innertak

majsen drivs upp

på gång

söta och goda, dock något glesa...

tidig skörd

fiske på "vår" brygga

nytt golv

Det sviktande golvet i sovsalen uppe har stabiliserats med hjälp av två hantverkare från Lignarium Snickeri. Fint och stabilt blev det med de nya kilsågade plankorna.

Sommarens ledighet gav oss inte utrymme att fixa färdigt i rummet, men vi använde det att sova och leka i trots sina skavanker. Kanske kommer vi i sommar lerklina väggen runt murstocken - stockarna där är sneda och håliga. Vi får se vad vi kommer fram till som den bästa lösning.

Arbetet ledde till att även taket i salen nere fick sig ett lyft. 

februari igen

Kanske är det så att det framförallt är våren som kommer vara denna sidas blomningstid. Oerhört tidig vår förvisso, nu är det februari, men solen började skina i förrgår och plötsligt blev jag så sugen på att gräva och förgro, planera projekt och försvinna till skogs.

Titta, ett sådant vackert kirskålsland.

Förra året började jag förgro sakerna på tok för tidigt. Zuccinin började blomma en månad innan jag hade möjlighet att sätta ut den och sedan när den väl kom ut dog den en frostnatt. Eller åts upp. Den var väldigt försvunnen från den ena vårhelgen till den andra. Köpte istället två färdiga plantor hos blomsterhandlaren i Österbymo och kunde sedan skörda flera fina frukter mot slutet av vistelsen. I år tänker jag mig enbart börja med paprika och chili såhär tidigt. Kanske någon perenn, men blommor har jag inte blivit lika sugen på som på ätbart.

Lilly och Einar i grönsakslandet

Det som fungerade bäst i fjol var helt klart det vi direktsådde i odlingslådorna, liksom potatisen som vi satte intill. Potatis åt vi hela sommaren och en bit in i november och då gav vi ändå bort en del. Att göra som vi tänkte förra året: att gräva bort även nästa område kirskål och göra potatisland också där, känns nästan överdrivet. Kanske får kirskålslandet vara; jag tycker om dess doft.

Placeringen av landen visade sig vara optimal i den i lä liggande söderlutningen. Det var fin fart på primörerna redan från start. Salladen kom fort och även mizunakålen tätt följt av söta små morötter och sockerärter. Röd- och gulbetorna växte sig stora och har smakat gott ur sina inläggningar i vinter. Det som uppskattats mest var salladen och morötterna, även om salladen blev lite väl massiv och fick gallras hårt. Alla sorter vi sådde förra året kommer åka i lådorna igen, men rotera ett snäpp enligt växelbrukstanken, förutom mizunakålen som blev överdrivet stor, träig i konsistensen och inte heller särskilt god. Och just det - den drog till sig mängder av bärfisar också!

1: Potatis (igen, så jorden töms på kirskål)
2: Sockerärt, örter, ringblomma
3: Lök, morot, rödbeta, sallad
4: Squash, sallad, dill, gurka


Det fina med att minska på salladen och stryka den typen av kål är att det därmed blir plats för att prova några nya grödor denna säsong. Inte heller tomater kommer att ta plats i år...

Jag tycker verkligen om att odla tomater. Men de kräver sin omsorg och sitt solljus. De kräver också sitt vatten och är man ifrån dem en vecka utan bevattningssystem blir de väldigt sorgsna. En eller annan färdig frukt blev det, både mot bodväggen och i odlingslådan, men jag fortsätter nog att istället drömma om mitt växthus ett tag till innan jag sätter tomatfrön i jorden igen.

Nu ska jag surfa fröer. Hoppas kunna hitta några charmiga små godingar att gro. 

en äppelblomma

vårsådden

Första vårturen de tjugofem milen österut. Potatislandet är rensat på de kanske tvåhundra kirskålsskotten som på nytt lirkat sig upp och nu litar vi på att Ingrid Olaussons tips från "Lättskött trädgård på naturligt sätt" för att få någorlunda bukt med kirskålen fungerar: några års potatisodling. Den kirskål som kommer upp får vi äta upp, tänker jag, det ska tydligen vara gott. Här är ett kirskålsrecept som fröken Heldius tipsade om förra året: 

KIRSKåLSSOPPA
5 dl kirskål + kokvatten
1 dl vatten + 2 grönsaksbuljongtärningar
2 msk vetemjöl
1 dl grädde
Riven muskotnöt el. kummin
Koka kirskålen, låt rinna av och strimla. Släng kokvattnet. Blanda mjölet med grädden och rör ned det i buljongen tillsammans med kirskålen. Koka ca 10 minuter, krydda.
Härligt att kunna ta till vara på och göra något bra av sånt som många anser vara ogräs.. =)

Då testade jag inte denna soppa, men i år kommer detta recept säkert väl till pass!

Till vänster potatisland/kirskålsland.

Trippen handlade främst om att få de tre stora odlingsbäddarna byggda och fyllda. Erik snickrade dessa skönheter av några av plankorna från det gamla golvet från övervåningen. (Där ligger nu ett kilsågat, obehandlat furugolv på ett icke svajande golv vilket det kommer bilder på längre fram.) Odlingsbäddarna är stora, ca 250X150cm, så här finns gott om plats. Några fröer har redan fått komma i jorden: morot, rädisa, sockerärt, spritärt, ringblomma, dill, persilja, koriander och huvudsallad. De är lite lätt täckta med gräsklipp så att de förhoppningsvis klarar av ett par frostnätter. Jag hoppas de överlever och att vi får se små söta skott när vi kommer dit nästa gång. 

Välordnade rader vårprimörer. 

Hemma väntar frilandstomaterna, gurkorna, squashen, grönkålen och potatisen på att få koma ner i jorden. Paprikorna och körsbärtomaterna ska få plats i krukor längst söderväggen.

Det växer bra i glasrummet.

nytt bjälklag

Nu är byggnadsvårdarna på plats och arbetet igång med att få bukt med det sviktande innertaket/golvet.

Såhär fint var det under golvbrädorna: först ett tjockt lager lerklining och sedan en tät uppsättning av smala tinnar mellan bjälkarna.Lite synd att ta bort detta fina hantverk, men det är nödvändigt för att kunna sätta upp stöttande reglar.

En mindre rötskada upptäcktes på en bjälke under söderfönstret i samband med bortplockningen av golvet. Detta är ingenting som påverkar bärigheten i huset, så det kan man leva med men eventuellt byta ut senare.


Eftersom murstocken var inbyggd med en furupanelvägg ett par decimeter ut i rummet på övervåningen, var vi tvungna att ta ställning till huruvida vi ville ha kvar den eller ej med tanke på det nya golvet som kommer att läggas. Vi beslöt oss för att riva panelväggen, och lägga golvet hela vägen in till murstocken. Just nu ser det inte så vackert ut här, men det kommer att bli!

såddplanering

Nu börjar dagarna bli längre igen. Dags att förså ute i glasrummet! Aningen tidigt för vissa grödor kanske, men jag har just börjat mitt liv som odlare och tänker mig följande upplägg:

Februari/mars
förså:
paprika
tomat (friland)
salladsgurka
squash
gul lök
basilika
fingerborgsblomma (från Helena)


April/maj (när körsbärsträden blommar)
förså:
luktärt
krasse
rosenböna
körsbärstomat
pensastomat ?

direktså:
ringblomma
sockerärt
dill
koriander
morot
sallad
mizunakål
rädisa
persilja

sätt:
potatis, en tidig och en lite senare

Midsommar
direktså:
sockerärt
morot
gulbeta
mizunakål
sallad
rädisa

planera ut:
paprika (krukor)
tomat (friland och krukor)
gurka
squash
luktärt
krasse
rosenböna
lök

Detta är planen, så får vi se hur det går!

fröleverans

 

 

Efter planeringen av kommande vårens odlingar var inte steget långt till att beställa hem de aktuella fröerna. Väl tidigt kanske, men å andra sidan var inga av de fröer jag ville ha slut.

Altan

Här planerar vi att bygga en altan i sommar. Vi väljer komfort framför tidsenlighet i detta läge och övertygar oss själva med att det inte är att förstöra ett gammalt fint torp, eftersom baksidan av huset ju redan har sin utbyggnad.

Vi kommer inte göra något ytterligare ingrepp i huset, men förlänga den nuvarande utbyggnadens tak så att vi kan sitta ute också när det regnar.

Eftersom nedre delen av panelen är murken här, medan den övriga panelen är väldigt fin och väl värd att bevara känns det extra motiverat att bygga just här. Det är bra för huset om vi får bort lite av fukten som gärna samlas här, vilket vi tänker att vi får genom att vi får bort vegetationen.

perspektiven kan diskuteras men detta är skissen

Så får vi se sedan hur resultatet blev!

Odlingssug

I veckan åkte jag och minifamiljen till Sjöarp för att förbereda inför vårens odlingar. Vi hjälptes åt att gräva upp en del av det av kirskål och gräs igenvuxna landet, och vi anlade en rejäl kompost.

Erik gjorde hästjobbet.

För mig har detta lett till ett massivt odlingssug som i sin tur lett till att jag redan nu, i november, börjat planera vårens odlingar. Jag känner mig som en novis i detta, även om jag övat lite på de tidigare jordplättarna som jag besuttit. Men tillsammans med fina svägerskans fina trädgårdstidningar och Meta Strandbergs gamla Odla utan gifter har jag funnit första årets struktur för att kunna bruka vår lilla jordplätt utifrån de principer jag gillar: naturlig odling med jordförbättring genom kompostering, samodling och växelbruk.

Den här snyggingen ska ge oss fyra omgångar kompostjord, är det tänkt.

När det gäller komposten har vi hägnat in den och däri varvat det halvförmultnade avfallet från vår gamla komposthög med det nya ogräset som vi rev bort nu. (Kirskålen vi rev upp lade vi på ett avskilt ställe - vet att det är i princip omöjligt att bli av med ändå, men vill inte uppmuntra det för mycket. Det som kommer upp i vår planerar vi att äta upp!) Vi har också slängt i björklöven från diket och ett lass gödsel och jord med feta maskar. Vi hoppas att det händer något i härligheten!

Landet har delats in i fyra delar, varav ett är det friland vi grävde i helgen och tre är större pallkragar som ännu inte är på plats. Häri ska i år odlas:

1: Potatis (en tidig, en sen), bondbönor och krasse.
2: Lök, morot, rödbeta, rädisa
3: Squash, sallad, dill, gurka
4: Sockerärt, spritärt, ringblomma

Dessa får växa och gro tillsammans efter samodlingsprincipen: de ska tydligen ha en positiv inverkan på varandra och ge en god skörd.

Nästa år växlar de plats med varandra, så att den näringskrävande gurkan och squashen får växa i den jord som baljväxterna tillfört en massa kväve. Rotfrukter vill tydligen istället inte ha så mycket kväve och passar därför bra att odla efter gurkväxterna. Jag tänker att även potatisen ska få vara med i detta växelbruk, och att de ska få ta rotfrukternas plats. Men jag funderar eventuellt på om vi ska gräva ytterligare ett stort friland nästa år (vi har ju utrymme) och köra potatis/vall mellan dessa land.

Efter denna skiss har jag lite problem med tomaten bara; jag vill odla tomat på friland. Jag har läst mig till att tomaten trivs med ärtorna och tvärtom. Men om jag odlar tomaterna tillsammans med ärtorna tar jag bort den effekt som ärtorna har på landet, eftersom tomaterna är mycket näringskrävande. Tomaten borde stå med kålen (säger litteraturen mig, men jag har ingen kål planerad). Vi får se hur det blir. Den kanske får bo i krukor ihop med basilikan?

höstfixpaus

lunchvy